Blä

Idag kände jag hur jag fick ont i bröstet. Riktigt jävla ont. Hjärtinfarkt vad det första jag tänkte på då det är några i släkten som haft det. 

Jaja shit happens! Fortsätter med det jag gör. Sen slog det mig. 

Jag vet var det är. Det känns som 1000 knivar i hjärtat som hugger å sticker samtidigt som det värker. Trycket över bröstet har ett stadigt grepp om bröstet.

Huvet slutar fungera det är som bomull. Börjar få svårt å andas. Lägger mig på soffan en stund när mattheten å tröttheten slår till med en enorm kraft. 

Snart, snart ska jag gå upp från soffan. Bara 5-10 min ska jag ligga här.

Men tröttheten har mig i sitt våld. Jag orkar inte röra benen. Värken i bröstet ökar fast man inte tror det är möjligt. Ögat klämmer fram en tår. Resten tvingas tillbax. Man gråter inte. Glöm inte det Jeanette. Man känner inget!

Har legat på soffan i 20 min nu. Orkar inte ta mig upp. Så trött och Så ont i bröstet har jag.  Men det är inget farligt.

Med en sammanbiten röst säger jag hej ångesten. Kom du på besök?