Väntar dubbelt upp.

Ligger i soffan å pratar med en vännina samtidigt som ja spelar lite å lyssnar på tvättmaskinerna som går. Tänkte hinna slänga in Erik overall i den innan jag lägger mig. Väntar in mannen i mitt liv oxå. Han skulle komma tidigast kl 02 inatt. Han har jobbat i Umeå tror ja det var denna vecka.  Ikväll blev han bjuden på firma fest av ett annat företag å dom skulle stå för hotellrum. Mat/öl ja rubbet. 

Men han valde å komma hem till sin fru ist <3

Astman är jobbig ikväll känner jag. Beror nog på dom kontraster som är i temperaturen. Har jobbigt med för snabba temperatur växlingar.

Fick en bild skickad till mig idag. Det är nästan 20 år gammalt kort. Ojojoj vilka minnen det gav. Så ung å naiv man var då. Men ändå vilka problem med olika saker. 

Var hos min psykolog i fredags och disk min uppväxt på sista fosterhemmet. 

Hon sa rent ut utan något omsvep att du vet att du är traumatiserad va? Du har bott hos en psykopat! 

Hmm nja tanken har väl slagit en men aldrig så att man faktiskt tagit fasta på att hon faktiskt var det! Hon sa oxå att innan vi har slutat våran kontakt skulle hon ha mig till å gråta. (Nej jag kan inte gråta å iaf inte öppet. Sitter i ryggraden att man gråter inte. Man visar sig inte svag)

Det som berörde henne starkast var när jag förklara hur det kunde vara och hon sa helt rakt ut - Du bad om stryk när du trodde du gjort fel?! Alltså verbalt bad jag om att bli bestraffad. För det var det ända jag visste.  Hmmm nä det var inget jag hade tänkt på. Å inget jag visste att jag gjort. Jag fick ett löfte när jag gick till skoltaxin nämligen orden vänta du tills du kommer hem. Å ja hem kom ja ju. Å då var det bara å ta sitt straff. 

Minnen poppar upp då å då.

Som när blodet rann för hela ansiktet  men ja kämpade på i ladugården ändå. Jag gjorde mina sysslor trots att hon slagit mig i huvet med plåthinken så det blev ett stort hack å blodet forsade. 

Jag minns när jag låg på golvet i tv rummet och tittade på tv å hon hade varit i en  sommargästs jordgubbsland där jag å hennes barnbarn hade varit å tagit EN jordgubbe var. Då stampade hon på mig med båda fötterna till jag knappt fick någon luft. 

Jag minns när jag red med fel kläder till andra ladugården och jag var tvungen å klä av mig till trosor å sköta ladugården i det för att bli lämnad utan kläder på andra stället. Den gången red jag hem i en betfor säck. 

Jag minns sparkarna i magen. Jag minns när jag fick så mycket stryk så jag inte kunde gå till skolan på 14 dagar. Kunde inte visa mig ute på 14 dagar. 

Jag minns när jag var hungrig å åt mat å råkade titta på hennes tallrik som alltid skulle innehålla så mycket mera gott än andras. Så fort har jag aldrig åkt av stolen tror jag. När man skulle dricka en 1/2 L vatten före maten för man inte skulle få i sig så mycket mat.

Ja minnena är många. Å hatet. Ja jag vet inte om det är hat el likgiltighet jag känner längre imot henne. Å faktiskt så bryr jag mig inte om vilket heller. 

Nä nu stänger snart ögonlocken sig sj nu blir det sängen 

Natti natti