Minnen

Minnen poppar upp då å då. Redan när jag var 7 år gjorde dom en koll på BUP. På pappret löd det 7 årig flicka med dåligt närminnet. Blockerad i vissa sammanhang. Gråter inte som andra barn utan är sten hård. Visar inga känslor!

Min första gyn undersökning gjordes när jag var 4 år. Konstigt om man är blockerad. Min psykolog sa åt mig att skriva. Skriv allt du kommer ihåg. 

Men jag kommer inte ihåg. Det är en del av problemet. Minns bara vissa fragment. 

Jag har försträngt hela min uppväxt fram till det att jag träffade maken.

Men åter igen poppar minnena upp. 

När jag som 9 åring hittade en gurka med kaviar på i min säng som HON la dit. Den kunde man ha som dildo sa hon till mig. (Åter kommer till kaviar sen!)

När tjuren betäckte korna sa hon även att hon skulle samla upp sperman å göra kaviar till mig!

När hon hällde iskallt vatten över mig när vi var i den andra ladugården när det Car -29 grader ute. 

När jag som 8 -9 åring skulle jobba som en fullvuxen Karl å man inte orkade hur mycket man än tog i på skrotet så åkte man på stryk. 

När mina brev försvann för att sedan hittas i hennes linne skåp öppnad å lästa.

Mina presenter  som mamma skickade som hon tog å gav sina barnbarn ist. 

Man fick höra dagligen att man var en ungjävel. Pigjävel. Man var horans dotter å man skulle sluta på gatan. Man var inget värd. 

Jag minns än idag när jag FÖR EN GÅNGS SKULL fick göra läxan. Det Car eng glosor. Jag kunde alla ord UTOM ett. Nämligen Ticket. Men tro mig. Det glömmer jag aldrig. Det blev bokstavligt talat inbankat. 

Jag minns när det var höst å hon skulle mjölka å jag fick sitta i cykelbyxor å linne, barfota på stentrappen i regnet utanför huset så hon såg mig. För inne hade ja inget å göra när hon jobbade. 

Jag minns när jag som 10 åring råkade säga fel namn till min fosterpappa om vem som ringde om att djuren var ute så han fick åka igen. Då åkte ja på stryk av henne. Sen var jag tvungen å cykla dom där 9 km kl 00 på natten för att säga te honom att jag sagt fel namn.  Väl där åkte han en annan väg så jag fick cykla hem igen. 03 var jag hemma. 06 skulle jag gå upp så jag han med taxin till skolan. 

Mörkrädd som få var jag. Å jag minns än idag hur rädd jag var när jag cyklade i mörkret!

Jag var aldrig sängvätare i hela mitt liv innan jag flyttade dit. Men hos henne blev jag det. Å det tog år innan det gick bort. 

Ang kaviaren så äter jag inte kaviar längre. Inte heller jordgubbar. Sylta å massa massa mera.

Sylta satt jag å blev nypen igenom hela måltiden så jag både hade sår å blåmärke för jag inte tyckte det var gott men var tvungen å äta upp en STOR bit som HON la på